Ord



Tunga sorger vänder förr eller senare till enorm lycka. Betyder det att jag nån gång kommer bli världens lyckligaste man?

Det spelar ingen roll hur många vackra ord och texter jag väller ur mig. Det betyder ändå inget, ord är bara ord. Aldrig kommer jag kunna älska passionerat, intensivt och föreviga livet med ord. Aldrig kommer någon göra mig så ledsen som hennes blickar med ord.

Jag försöker ständigt att uttrycka mig. Bild, musik, konst, spel, kärlek och vänskap är några medium jag har använt mig av i livet, men just nu funkar ingenting. Är det döden som törstar efter min kärlek?

Jag behöver en kall dusch, ett slag i mitt ansikte, ett knä i min mage, en spark mot mina revben och sist men inte minst så behöver jag verkligen en kram. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0